Finlands hybridchef varnar för att attackerna mot Europa närmar sig gränsen för vad som kan tolereras, och vill att Nato tydligare definierar när gråzonen ska betraktas som en väpnad attack.

© gp.se

Hybridchefen i Helsingfors varnar för att attackerna mot Europa har kommit så nära en gräns att de inte längre kan tolereras utan konsekvenser. Han vill att Nato skärper tillämpningen av artikel 5, försvarsklausulen, så att angrepp i gråzonen tydligare kan utlösa kollektivt försvar.

Gråzonen är en benämning för påverkan och angrepp under tröskeln för öppen krigföring, till exempel sabotage mot infrastruktur, cyberangrepp, desinformation och andra försök att destabilisera samhällen utan att en tydlig avsändare alltid kan pekas ut. Det är just den oklarheten som, enligt honom, gör det svårt för allianser att agera snabbt och gemensamt.

Budskapet är att den nuvarande ordningen bygger på att angriparen ska kunna bedömas och att svaret ska vara proportionerligt. När effekterna av en handling i praktiken liknar en väpnad attack men görs i det fördolda, menar han, behöver försvarsalliansen ha en tydligare beredskap för hur den ska hanteras. Uttalandet betonar därmed att frågan inte handlar om att ersätta befintliga principer, utan om att förtydliga hur de ska tillämpas när hoten tar nya former.

Finland har under de senaste åren stärkt sin beredskap mot hybridhot, bland annat genom ett samarbetscentrum i Helsingfors som arbetar med frågor om påverkan och motståndskraft tillsammans med Nato och EU. Att en hybridchef nu talar om en gräns som närmar sig visar hur seriöst frågan behandlas i Norden, och hur nära grannländerna är att se gråzonen som en del av den säkerhetspolitiska vardagen.

För Sverige, som sedan sitt Natomedlemskap ingår i samma försvarsallians, är diskussionen direkt relevant. Frågan om när en handling i gråzonen ska bedömas som ett angrepp på hela alliansen berör också svenska myndigheter som ansvarar för skydd av kritisk infrastruktur, kablar, hamnar och energisystem i Östersjöregionen.

Det återstår att se om förslaget får bred uppslutning bland medlemsländerna. Att ändra hur artikel 5 tillämpas är ett känsligt politiskt steg, eftersom det berör frågor om bevisning, attribution och när ett svar är motiverat. Den diskussionen väntas fortsätta i takt med att hoten mot Europas kritiska infrastruktur och demokratiska processer består.

13Visningar

Skribent

Politisk reporter

Karin Lindqvist — politisk reporter, Riksblick.