Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallar ett nytt beslut om asylpolitik för en vändpunkt, och debatten i Sverige om EU:s hantering av migranter har blivit allt hetare.

© dn.se

Danmarks statsminister Mette Frederiksen beskriver ett nyligen fattat beslut om asylpolitiken som «en gamechanger». Uttalandet har väckt uppmärksamhet långt utanför Danmark, eftersom frågan om var asylsökande ska prövas och tas emot är en av de mest omstridda i Europa. Riksblick har tagit del av den debatt som följt, bland annat en ledarartikel i Dagens Nyheter som ställer frågan varför EU skulle vilja skicka migranter till Rwanda.

Bakgrunden är de planer som Storbritannien tidigare lanserat om att förflytta asylsökande till Rwanda för prövning av deras ansökningar. Upplägget har mött kritik från flera håll, inte minst från organisationer som arbetar för flyktingars rättigheter. Kritikerna menar att det är tveksamt att avlägsna människor som söker skydd till ett land där de saknar anknytning, och att processen riskerar att försvåra en rättssäker prövning. Förespråkarna hävdar i sin tur att systemet kan avskräcka från farliga resor över Medelhavet och minska antalet människor som dör på vägen. Debatten handlar därför i grunden om två motstridiga mål: att bryta smugglingsverksamheten och att samtidigt värna asylrätten.

I ledarartikeln i Dagens Nyheter framförs en skarp kritik av tanken att EU skulle följa efter. Skribenten, Susanne Nyström, ifrågasätter både de praktiska förutsättningarna och de principiella frågorna kring att flytta ansvaret för asylprövning till tredjeland. Frågan är enligt artikeln inte bara vilka länder som kan ta emot människor, utan också vilka garantier som finns för att deras grundläggande rättigheter respekteras efter överföringen. Nyström lyfter även fram att en sådan modell skulle kunna få till följd att människor hamnar i långvarig osäkerhet, utan tillgång till en ordentlig prövning av sina skäl för skydd.

För Sverige är debatten relevant eftersom landet hör till EU:s medlemsstater och därmed berörs av gemensamma riktlinjer för migration och asyl. Den svenska regeringen har i flera sammanhang betonat vikten av en gemensam europeisk linje, samtidigt som frågan om ansvarsfördelning mellan medlemsländerna fortsatt är svår att enas om. Sverige har historiskt tagit emot en stor andel asylsökande i förhållande till folkmängden, vilket gör att frågan om hur ansvaret fördelas mellan länderna har stor betydelse för den svenska migrationspolitiken. Om EU skulle välja en modell liknande den som diskuteras i Storbritannien kan det få konsekvenser för både asylsökande och för hur svensk migrationspolitik utformas framöver.

Frederiksens kommentar visar att flera europeiska regeringar söker nya vägar för att hantera migrationen, och att den traditionella fördelningen av ansvar mellan ursprungsländer, transitländer och mottagarländer ifrågasätts. Det återstår att se hur debatten utvecklas och om några konkreta förslag läggs fram på EU-nivå. Redan nu visar diskussionen på en grundläggande spänning mellan behovet av ordning och kontroll i migrationen och kravet på att asylrätten ska värnas.

10Visningar

Skribent

Politisk reporter

Karin Lindqvist — politisk reporter, Riksblick.