En debattartikel i DN varnar för att få personer innehar flera styrelseuppdrag inom svensk idrott, vilket kan skapa lojalitetskonflikter och jäv. Debatten har fått näring av frågan om rysk medverkan i internationell ishockey.

© dn.se

En debattartikel i Dagens Nyheter menar att allt färre personer styr stora delar av svensk idrott, och att koncentrationen av makt medför en påtaglig risk för lojalitetskonflikter och jäv. Problemet, enligt debattörerna, ligger inte i enskilda individer utan i själva strukturen, där samma personer kan sitta på flera poster samtidigt.

När en och samma person har uppdrag både inom nationella och internationella idrottsförbund uppstår en situation där intressena kan dra åt olika håll. Ett nationellt uppdrag förutsätter att man bevakar svenska idrottares och förbunds intressen, medan ett internationellt uppdrag kan kräva hänsyn till organisationer med andra prioriteringar. Det är den dubbla rollen som gör att beslut kan påverkas av motstridiga lojaliteter, och just denna spänning står i centrum för artikelns argumentation.

Debatten har aktualiserats av frågan om hur internationell ishockey ska hantera rysk medverkan. Det är en fråga där svenska företrädare kan ha att väga egna ståndpunkter mot de skyldigheter som följer med internationella uppdrag. Artikeln använder denna fråga som exempel på hur en koncentrerad maktstruktur gör det svårt att skilja mellan olika roller, och hur en och samma person då kan behöva företräda motstridiga hänsyn i samma beslut.

Debattörerna understryker att det inte handlar om att misstänka enskilda personer för illasinnade avsikter. Argumentet är i stället att systemet i sig bör göra det tydligt vem som företräder vilka intressen, och att förtroendet för idrottsrörelsens beslut annars riskerar att urholkas. Med ett öppet regelverk kring uppdrag och jäv skyddas, enligt detta resonemang, både organisationerna och de personer som sitter på posterna, eftersom det blir tydligt vilka ställningstaganden som hör till vilken roll.

Konsekvenserna av en hög koncentration av uppdrag, menar artikeln, märks inte bara i enskilda beslut utan i hela förtroendekedjan. När få namn återkommer i styrelser och valberedningar blir det svårare för utomstående att följa vem som faktiskt fattar besluten och på vilka grunder. Den typen av otydlighet kan i sin tur göra det svårare för idrottens medlemmar, sponsorer och allmänhet att bedöma om besluten är ägnade att värna idrottensintressen.

En bild som ingår i publiceringen visar svenska landslaget i ishockey under träning, inte i en match mot Ryssland. Bilden illustrerar i sig inte den konkreta frågan om rysk medverkan utan fungerar som generell bild för landslagsverksamheten, och säger därmed inget om vilka beslut som fattats eller vilka personer som varit inblandade.

MIB FOOTBOLFootball fixtures & results

20Visningar

Skribent

Ekonomi

Erik Sandberg — ekonomi, Riksblick.