Göteborgs Dramatiska teater har satt upp föreställningen Pinter! Pinter! Pinter! Recensenten i GP finner pjäsen skrämmande aktuell men menar att aktualitet inte i sig gör uppsättningen bra.
Göteborgs Dramatiska teater har satt upp en Pinter-inspirerad föreställning med titeln Pinter! Pinter! Pinter!. Recensenten i Göteborgs-Posten GP beskriver pjäsen som skrämmande aktuell i dagens läge, med en handling som kretsar kring de rikas fester.
Recensenten påpekar samtidigt att aktualitet inte automatiskt gör en uppsättning bra. Att texten känns angelägen säger med andra ord ännu inget om hur väl den genomförs på scenen, och det är just den bedömningen som recensionen i första hand handlar om. Att en pjäs upplevs som aktuell är alltså en iakttagelse, inte en slutsats om kvaliteten i föreställningen som helhet.
Underlaget till denna artikel består av en enskild recension publicerad i GP. Det innebär att det inte går att läsa av materialet hur övriga kritiker har bedömt uppsättningen, och inte heller om den har fått ett samlat positivt eller negativt mottagande. Recensionen i sig är inte entydig i sitt slutgiltiga omdöme i det material som finns tillgängligt, vilket gör att läsaren får nöja sig med recensentens generella resonemang om aktualitet och hantverk.
Uppgifter om vilka skådespelare som medverkar, vem som har regisserat, vilka spelperioder som gäller och i vilken av teaterns scener föreställningen visas finns inte med i underlaget. Inte heller framgår det hur länge uppsättningen har funnits på repertoaren eller om den är en nyuppsättning eller en återupptagning. Dessa detaljer är därför inte bekräftade i denna text.
Harold Pinter, vars namn bär föreställningen, är en av de mest betydelsefulla brittiska dramatikerna efter andra världskriget. Hans pjäser kännetecknas av hotfulla pauser, vardagligt språk som döljer maktkamp och en återkommande känsla av att något outtalat pågår mellan replikerna. Att ett teaterhus i Göteborg ägnar en hel kväll åt hans skrivande, under en titel som upprepar hans namn tre gånger, signalerar att uppsättningen tar avstamp i just den tradition. Den bakgrunden är allmänt känd, men att föreställningen följer den i detalj framgår inte av recensionen.
Pinters teman om makt, klass och det slutna sällskapets maktspel gör att hans texter ofta läses i ljuset av samtiden. Recensenten utgår från den läsningen när hon beskriver hur pjäsen känns idag, och menar att de rikas fester som ram för handlingen framstår som påfallande relevanta. Hon tar dock inte ställning till om den aktualiteten har omsatts på ett övertygande sätt av ensemblen, utan låter den vara en utgångspunkt snarare än ett bevis.
För läsare som överväger ett besök är det alltså främst recensentens varning som är värd att notera: aktualitet är inget kvitto på kvalitet. Den som vill veta om uppsättningen lever upp till sin ambition behöver därför läsa hela recensionen i GP, där kritikern gör sin bedömning av själva genomförandet. Utifrån det material som ligger till grund för denna artikel kan ingen säker slutsats dras om föreställningens sammantagna värde.
11
