I en debattartikel i Dagens Industri hävdar Hugo Hobring att framtidens vinnare blir de som minskar sårbarheten inför nästa kris, och att ökade säkerhetskostnader inte bör räknas som ekonomiska framsteg i all oändlighet.
Världsekonomin har blivit beroende av kriser, enligt en debattartikel av Hugo Hobring i Dagens Industri. Hans kärnargument är att de ekonomiska vinnarna framöver blir de aktörer som lyckas minska sin sårbarhet inför nästa kris, snarare än de som enbart reagerar när en kris väl har inträffat.
Hobring menar att stigande kostnader för säkerhet inte oändligt kan betraktas som ekonomiska framsteg. Om samhällen och företag i allt högre grad måste lägga resurser på att skydda sig mot störningar, bidrar det visserligen till sysselsättning och omsättning, men det innebär inte nödvändigtvis att välståndet ökar. Resonemanget bygger på skillnaden mellan aktivitet och faktisk värdeskapande.
Texten är en opinionsartikel och ingen nyhetsrapportering. Den underlag som finns tillgängligt i form av ingressen innehåller inga konkreta siffror, datum eller namngivna institutioner. Det går därför inte att utläsa vilka specifika kriser eller branscher Hobring främst har i tankarna, och inte heller hur de ökade säkerhetsutgifterna mäts eller kvantifieras. Hela argumentationen framgår inte av ingressen, vilket begränsar vad som kan sägas om hans slutsatser.
Debattinlägget ingår i en bredare diskussion om hur ekonomier hanterar återkommande chocker, från finansiella oroligheter till störningar i försörjningskedjor och geopolitiska spänningar. Hobrings tes är att en ekonomi som återkommande måste rusta sig för nästa händelse riskerar att binda kapital och arbetskraft vid skyddande åtgärder i stället för produktiv utveckling. Om det stämmer, skulle måttet på framgång behöva omprövas, med större vikt vid motståndskraft och mindre vid ren ökning av utgifter.
2
